Skov
Efter diagnosen har jag haft några lugna veckor där kroppen inte värkt fullt så mycket och jag har orkar mer. Det har varit riktigt skönt att slippa muskelsvaghet, matthet, värkande händer som knappt kan hålla en gaffel. Och senast för en vecka sedan tänkte jag att det var så passande att det är så just nu, för i denna stund sitter jag på ett tåg påväg mot Göteborg och ikväll Coldplay på Ullevi.
Men, jag sitter här med värkande händer och allmänt en kropp som strejkar. Magen kraschar och har värk lite här och där, händerna speciellt för att jag använt dem mycket. Jag känner mig så ledsen för detta, vi som planerat att gå på stan några timmar innan vi checkar in på hotellet, äta något gott och vila lite och sen gå iväg mot konserten. Envis som jag är tänker jag försöka hålla den planen. Vi är framme i Gbg vid halv ett, incheckning tidigast vid tre på hotellet och konserten är vid halv åtta (insläpp tidigare).
Det började i tisdags när vi flängde runt på stan, jag, mannen och sonen. Höfterna och fötterna värkte och ryggen sa ifrån. Jag hoppades ändå att det skulle gå över efter en natts sömn, men tyvärr inte. Sedan dess har det suttit kvar på olika ställen i kroppen och jag har varit tröttare och haft sug efter kaloririk mat. Men jag har inte velat lyssna på detta utan försökt köra på. Vilket betyder att senast igår var vi iväg ut i skogen och jag satt och täljde på en pinne. Man behöver inte vara särskilt smart för att inse att det nog inte är det bästa för händerna...