Straif

Idag hade jag ett första möte med min nya vårdkoordinator. Har inte haft en tidigare men läkaren ansåg att det skulle vara bra för mig att ha då jag har många vårdkontakter i nuläget. Jag körde bil dit själv, och när jag satt och väntade var jag darrig och hade lite lätta muskelryckningar och en dimma i huvudet som inte försvann. Mötet var bra, men jag var under hela samtalet darrig på rösten och satt och småskakade. Att nämna är att symtomen kom efter bilkörningen, inte under tiden. Jag hade stor koncentration och fokus på vad jag gjorde när jag körde, och det var den ansträngning som orsakade måendet som blev. 

Efter mötet var det nytt fokus och krafttag för att köra hem. Följande timmar var jag uppvarvad, men mitt i ett telefonsamtal kom kraschen. Rösten gick från snabb och tydlig till långsam och släpig. Huvudet gick från (hyfsat) klart till att vara fullt av bomull och jag fick avsluta samtalet och ta mig till sängen med skakiga ben. 

Nu har det gått 4-5 timmar och jag har försökt vara uppe ibland. Men ljud och ljus som är i övriga lägenheten gör att jag gång på gång mår sämre. Så nu ligger jag åter i sängen i mitt mörka sovrum. 

Jag blir besviken på mig själv, undrar ibland vad jag gjort för fel. Tidigare "skov" på den här nivån har pågått allt ifrån några dagar upp till någon vecka. Jag är uppe i över en månad denna gång. 

På måndag börjar studierna igen. Jag undrar hur det kommer gå.